KI och Region Stockholm planerar ett precisionsmedicinskt centrum

I höstas skrev jag här på bloggen om den strategiska satsning på precisionsmedicin som Karolinska Institutet inlett tillsammans med Karolinska Universitetssjukhuset och Region Stockholm: Satsningen utgår ifrån den gemensamma arbetsgruppen, Task force för accelererad utveckling av precisionsmedicin, som har det uttalade syftet att genom samverkan och strategiskt samarbete öka takten när det gäller utveckling av precisionsmedicin i vår region.

Prioriterat område

Det här är ett prioriterat område för såväl KI som för regionens hälso- och sjukvård och också en avgörande framtidsfråga som ytterst handlar om förbättrade möjligheter att behandla patienter och att förebygga sjukdom.

Precisionsmedicin är ett effektivt sätt att ge patienter rätt behandling i rätt tid. Genom utvecklade diagnosmetoder kan vi identifiera sjukdomar och inleda målinriktade behandlingar tidigare. Det ger mindre risk för komplikationer och vårdskador och kortar tiden inom slutenvården. Det ökar möjligheten för patienter att överleva och att bli botade och är dessutom samhällsekonomiskt lönsamt. Och självklart ska vi inte bara prata om precisionmedicin utan också om ”precisionsprevention. ” I sista hand gäller det att modernisera hälso- och sjukvården med utgångspunkt i alla de viktiga vetenskapliga genombrott som har skett över de senaste åren.

Stora steg framåt

Nyligen deltog sjukhusdirektör Björn Zoëga och jag i ett möte med arbetsgruppen och kan med glädje konstatera att projektet tar stora steg framåt. På mötet diskuterades bland annat detaljer och lösningar för ett virtuellt precisionsmedicinskt centrum som ska möjliggöra ett, som man säger, sömlöst samarbete mellan akademi och hälso- och sjukvård. I detta center ska diagnostik, behandling, utveckling och forskning integreras. Lösningen tar sin utgångspunkt i bland annat de behov av samverkan mellan klinik och forskning som Anna Wedell har identifierat i sitt arbete med medfödda metabola sjukdomar och är inspirerat av alla de nya möjligheterna för individanpassad behandling av olika former av cancer. Arbetsgruppen, under ledning av KI:s dekan Anna Martling (tillika nyligen utsedd till årets cancerforskare – grattis!), utvecklar också andra förslag på pilotprojekt inom diagnostisk utveckling som kan initieras under 2021.

Utanför landets gränser

Som alltid är det viktigt att blicka utanför landets gränser för att se om de utmaningar som andra länder möter, och deras sätt att hantera utmaningar, kan bidra till att utveckla den egna verksamheten. Låt mig peka på några av de allra viktigaste.

Datahantering och datasäkerhet utgör grunden för framgångsrik precisionsmedicin. Det handlar om att kombinera olika typer av data för att öka förståelsen för sjukdomar. Patientens integritet och ansvarsfull och etisk hantering av data är av allra största vikt, samtidigt som vi måste arbeta för att förbättra tillgången till data via patientjournaler, hälsodataregister och kvalitetsregister. Datahantering har en nära koppling till den hjälp och det stöd som precisionsmedicin kan få från artificiell intelligens (AI).

Relatera till utvecklingen

Utbildning på grundnivå, forskarnivå och inom det alltmer relevanta livslånga lärandet behöver i Sverige och andra länder bättre relatera till den snabba utvecklingen inom områden som molekylärbiologi, dataanalys och AI.

Hälso- och sjukvården behöver organiseras så att genetik och olika ”omics” (se not nedan) kopplas till diagnostik. Detta menar jag att är precis vad som sker när KI och Region Stockholm/Karolinska Universitetssjukhuset nu etablerar ett precisionsmedicinskt centrum.

Också viktiga

De utmaningar som beskrivs ovan är kanske de som behöver hanteras allra först, men områden som implementeringsforskning, ”precisionsprevention”, farmakogenetik, kliniska prövningar som inkluderar minoriteter, samtyckesfrågor, involvering av patientföreningar, etik och – inte minst – intresse och förståelse för området från politik, finansiärer och profession är också viktiga för framgång inom område.

Till sist: Precision medicin handlar om ett nytt arbetssätt – om att arbeta över disciplingränser så att avancerad forskning kan omsättas i bättre behandling och att framgångsrik behandling kan inspirera till ny forskning. Men det handlar också om att arbeta över olika ledningsnivåer och organisatoriska gränser. Det är därför det är så viktigt att det här projektet drivs i tät samverkan med Region Stockholm och Karolinska Universitetssjukhuset. Projektet är återkommande tema när ledningen vid KI möter region- eller sjukhusledningen. Det här är recept för framgång, när vi i olika organisationer och på olika nivåer kan arbeta mot ett gemensamt mål.

Jag lär återkomma i detta ämne.  

Not
“Omics” – genomik, proteomik och metabolomik

Genomik handlar om studier av arvsanlaget, genomet, på molekylär nivå. Här ingår bestämning av DNA-sekvensen och vad som styr hur olika gener uttrycks i olika celler och vid olika tillfällen. Den djupare kunskapen om våra gener är grunden till att förstå hur alla celler och biologiska skeenden i kroppen fungerar, och vad som går fel när sjukdom uppstår.

Proteomik handlar om studier av proteomet, alla de proteiner som finns i cellerna och kroppens vävnader, hur de uttrycks, modifieras och fungerar. Proteinerna bildas med genernas koder som mall. De är kroppens viktigaste byggstenar och också de ämnen som reglerar cellernas och kroppens ämnesomsättning och signalsystem. Metabolismen, ämnesomsättningen, i och mellan cellerna och i och mellan kroppens olika organ, regleras genom en komplex samverkan och balans mellan proteiner och andra substanser. Metabolomik kallas det forskningsområde som försöker knyta ihop kunskapen om proteinerna med den om funktioner och processer i kroppen


0 comments

Related posts