Ole Petter Ottersen, president Karolinska Institutet 2017-2023

Nu i sommar, vid halvårsskiftet, har det gått ett år sedan Bibsam-konsortiet (där de svenska forskningsbiblioteken ingår) sade upp avtalet med det dominerande förlaget Elsevier. Det innebar i praktiken att svenska forskare inte har samma tillgång till vetenskapliga artiklar publicerade i Elseviers tidskrifter efter 30 juni 2018. Artiklar publicerade före det datumet är dock fortfarande tillgängliga på samma sätt som tidigare.

Anledningen till uppsägningen var främst att förlaget inte gått med på de krav som finns om öppen tillgång. Även andra länder, liksom enskilda universitet, har följt efter och sagt upp avtalet med Elsevier av samma orsak.

Engagerande fråga

Jag har tidigare skrivit om bakgrunden och varför det här är så viktigt och jag ska inte ta upp det igen, Den som är intresserad kan läsa mina tidigare inlägg om ämnet här på bloggen, t ex från 21 maj 2018, 22 maj 2018,  eller 27 juni 2018. Att frågan engagerar råder det ingen tvekan om. Dessa texter tillhör de mest lästa på min blogg.

Även Kungliga biblioteket konstaterar att det finns ett väldigt engagemang i frågan. I början av året gick KB ut med en enkät till svenska forskare om hur det uppsagda avtalet påverkat deras verksamhet. Enligt en artikel i Universitetsläraren så väntade sig ansvariga bakom enkäten att få in relativt få svar, vilket är vanligt när man skickar ut en öppen enkätlänk. Men det kom in över 4 000 svar och många passade dessutom på att utnyttja möjligheten till fritext-svar.

Stort behov

Sammanställningen kommer att publiceras i sommar, men redan nu har det kommit fram en del intressanta data ur undersökningen. Bland annat uppger drygt 80 procent av respondenterna att de hade behövt få tag på artiklar publicerade av Elsevier. Hur stort behovet är ser lite olika ut beroende på vilket forskningsområde det handlar om, men generellt upplevs de största problemen med den försämrade tillgången på artiklar inom de delar av forskningen där kunskapsläget går framåt snabbt.

Samtidigt fortsätter arbetet med att försöka få till stånd ett nytt avtal mellan Bibsam-konsortiet och Elsevier. Ett memorandum of understanding (MoU) har upprättats och tanken är att detta ska reglera de fortsatta förhandlingarna. Målet är fortfarande att en överenskommelse ska vara klar innan årets slut. Avtalet ska innehålla ”en hållbar affärsmodell till ett rimligt pris, som möter regeringens målbild för omedelbar öppen tillgång och som gör det enklare för forskare att läsa och publicera öppet tillgängliga artiklar.” Ett nytt möte är planerat nu i början av maj.

Hoppingivande tecken

Ett hoppingivande tecken är att Norges konsortium för högra utbildning och forskning nyligen lyckats träffa ett tvåårigt pilotavtal med Elsevier. Avtalet innebär att totalt sju lärosäten och 39 forskningsinstitutioner får tillgång till såväl arkiv som nypublicerade artiklar för omkring 2 500 tidskrifter.

Parallellt med att försöka få fram ett nytt avtal, så finns det ett pågående arbete med det som kallas Plan S vars mål är att försöka lösa de problem som uppstått i och med det uppsagda avtalet. Jag skrev om detta för ett par månader sedan, det är ingen okomplicerad eller ens särskilt bra lösning.

Så var står vi nu?

Vårt eget universitetsbibliotek (KIB) rapporter att allt fler KI-forskaren använder alternativa sätt att få fatt i efterfrågade artiklar och publiceringar. 

Ytterst är det dock naturligtvis föga tillfredsställande att vi hamnat i det här läget och det är min förhoppning att vi får ett nytt och för alla parter acceptabelt avtal till stånd så snart som möjligt. Här gäller det att hitta en modell som fungerar affärsmässigt för utgivarna, men som samtidigt inte gör att tillgång på vetenskapliga artiklar och kunskap förhindras av höga priser och monopolliknande situationer. Det ska bli intressant att se om vi kan dra nytta av det norska avtalet i vår ambition att lyckas komma överens även i Sverige.

På 1400- och 1500-talen blev etablerade religiösa och politiska maktstrukturer utmanade av ny teknologi: introduktionen av tryckpressen. Tryckpressen gjorde att kunskap och nya idéer kunde spridas mycket mer effektivt än tidigare. Nu – över 500 år senare – utmanas etablerade maktstrukturer på nytt. Denna gång är det digitaliseringsteknologin som gör detta. Och nu är det kommersiella maktstrukturer som utmanas. Målet måste vara att vetenskap och forskningsresultat ska vara fritt och öppet tillgängligt för kritisk diskussion, samskapande och nyttiggörande.