Studentbloggen

Mycket kan förändras i ens liv under 5,5 eller 6 år. De flesta som går läkarprogrammet är i 20-årsåldern och under dessa år händer mycket i livet. Idag ska jag prata om en av dessa stora händelser, att bli gravid! Jag fick mitt första barn i augusti i år och var gravid i slutet av termin 8 och hela termin 9. Nu är jag föräldraledig under en termin, kommer återkomma till föräldraledighet i kommande inlägg och när jag börjar studera mina sista 2 terminer på programmet i vår kommer jag återkomma till hur det fungerar att studera med barn. I detta inlägg tänkte jag skriva om min upplevelse av att vara gravid under läkarprogrammet. 

Vänta med barn eller inte?

Till en början vill jag poängtera att det inte är ovanligt och det är inte omöjligt att få barn under läkarprogrammet. Som läkarstudent och läkare finns det ingen perfekt tid, det är alltid lite opraktiskt eftersom vi utbildar oss så länge (ofta tills vi är färdiga specialistläkare). Många väljer att vänta till efter examen av olika skäl men det funkar också att få barn under utbildningen om ekonomin tillåter. I Stockholm och Sverige har medelåldern för att få sitt första barn blivit högre. Många vill bli klara med sin utbildning, ha ett stabilt jobb och en stabil ekonomi. Gör det som känns rätt för dig och inte bry dig om vad andra tycker eller vad samhället säger att du borde göra (oavsett om det är att vänta eller inte). Jag har personligen alltid velat bli en ung mamma, jag har längtat efter barn ett tag och när jag fick reda på att jag var gravid var det ett glädjande besked. Så länge man får ihop ekonomin så fungerar det bra att få barn under programmets gång.

Utmaningar

Läkarprogrammet är tufft som det är. Att vara gravid under studierna med allt det medför kan göra det till ännu större utmaning. Alla graviditeter är olika, vissa har mycket besvär som hindrar dem från arbete eller studier medan andra knappt har några besvär alls. Det jag tyckte att var allra viktigast är att trots att man har en plan, ha ett öppet sinne och acceptera att det kanske inte blir som man tänkt och är okej med det. Acceptera att du kanske inte kan prestera på samma nivå som tidigare och fokusera på det som är viktigt! Glöm inte återhämtning, att planera in pauser och vila är extra viktigt. 

Jag är så stolt över att jag klarade terminen trots att det inte var på en räkmacka, jag lyckades vara med på alla obligatoriska moment och klara tentamen. Jag började plugga tidigt inför terminstentamen, skippade många föreläsningar och icke-obligatoriska moment på grund av att jag inte riktigt orkade. Under de senaste åren har jag jobbat cirka varannan helg men under min graviditet valde jag bort jobbet för att fokusera på att vila och plugga istället.

Berätta!

De första månaderna var de tuffaste under min graviditet. Det var då så tidigt att det inte syntes och jag inte riktigt berättat för någon än. Min barnmorska rekommenderade mig att ändå berätta för lärare och handledare så de visste varför jag kanske inte mådde så bra, måste springa iväg (på toa) väldigt ofta eller bara inte var på topp helt enkelt. Risken om man inte säger något är att det tolkas som ointresse. Det var ett bra råd, när jag berättade för lärare och handledare visade de alltid förståelse och var väldigt hjälpsamma.

En annan orsak till varför det är viktigt att berätta är att varje kurs är skyldig att göra en riskbedömning tillsammans med dig. Det innebär att man går igenom vilka risker för dig som gravid kursen kan innebära och hur dessa risker ska hanteras. Vissa moment kan man som gravid behöva avstå pga smittorisk eller våldsrisk. Jag fick inte delta på ett jourpass på beroendeakuten utan fick istället en privat genomgång av lärandemålen som gällde för undervisningsmomentet. Vad riskerna är och om det något man behöver skippa är såklart olika mellan olika kurser. 

Här är några tips för dig som är gravid och studerar

• Våga säga nej till undersökningar eller liknande som känns obehagliga
• Om du lider av illamående finns det hjälpa, prata med din barnmorska. Ha alltid en påse i fickan, för mig var detta en trygghet ifall olyckan skulle vara framme. 
• Ha alltid en vattenflaska med dig och drick vatten!
• Sänk kraven, de flesta är mycket tröttare under en graviditet. Det är inte en sjukdom men en graviditet kan göra en sjuk som min barnmorska sa. Jag hade inte samma funktionsförmåga och energi. Det är viktigt att man förstår och accepterar detta, vilket är svårt. Man måste sänka kraven på sig själv och plocka bort saker som inte är viktiga. 
• Det är okej att inte träna, yoga, promenera och att inte vara en “perfekt” gravid kvinna. Studierna tar mycket energi och det är svårt att hitta energi till annat. Jag hade föreställt mig att jag skulle promenera och yoga nästan varje dag men tyvärr måste jag ge min energi till studierna först och det lämnar inte mycket plats kvar till att orka annat. När jag kom hem från en hel dag hade jag tur om jag orkade plugga och då var det vad jag gjorde men oftast så lagade jag något gott att äta och la mig i sängen resten av kvällen.
• På de större sjukhusen och vissa mindre kliniker finns mammabyxor som går hela vägen upp över magen. Se till att hitta eller fråga efter dessa när du börjar bli stor!
• Sömnen är viktig! Under graviditeten drömde jag mer än vanligt och även kissa mer än vanligt. Det är inte ett vinnande koncept för kvalitetssömn. Jag la mig innan 21/22 varje dag. Vaknade ca 5 gånger per natt för att kissa. Mellan varje kisspaus så drömde jag. Kan komma ihåg upp till 5 olika drömmar från varje natt, vilket jag aldrig varit med om tidigare. När jag vaknade var jag helt slut och det känns som att jag inte fått någon ordentlig sömn över huvud taget. De dagar jag sov som minst vaknade jag inte bara trött utan med huvudvärk och illamående också. Nu när jag inte är gravid längre och har en liten bebis kan jag meddela att även om drömmarna och uppvaknanden för toalettbesök har försvunnit har sömnen inte blivit så mycket bättre. 
• Snacks är a och o. Ha alltid med snacks x flera. Jag åt alltid frukost hemma (havregrynsgröt med bär) men jag klarade mig absolut inte fram till lunch, ibland inte ens hela vägen till sjukhuset. När vi har föreläsningar eller seminarier så satt jag och åt lite hela tiden. Under praktik gällde det att trycka i sig något mellan patienter eller be om att få gå iväg någon minut för att snabbt stilla hungern. Jag har inte svårt för att gå lite hungrig i vanliga fall men under graviditeten är hungern riktigt smärtsam och måste åtgärdas illa kvickt. 

Om själv går i tankarna eller har frågor om att plugga och vara gravid/få barn är du välkommen att kontakta mig, det finns kontaktformulär på bloggen som du hittar här.