KI:s universitetsbibliotek om öppen tillgänglighet
För Karolinska Institutet är frågan om öppen tillgång till vetenskaplig information, open access, ytterst viktig. Det är ett område som berör inte bara våra forskare utan också studenter, forskarstuderande och andra medarbetare.
I en tidigare blogg skrev jag om hur utvecklingen av tryckpressen ledde till dramatiska förändringar i hur kunskap spreds och kommunicerades. Detta hände för nästan 600 år sedan och det hände inte utan motstånd. Idag innebär digitaliseringen en lika dramatisk och välkommen förändring mot en demokratisering av kunskap. Återigen ser vi att det är svårt att realisera nya möjligheter. Lancet-kommissionen jag ledde konkluderade att höga kostnader försvårar tillgång till medicinsk kunskap och bidrar till den globala ojämlikheten i hälsa. Det är dags att kunskap blir en offentlig tillgång.
Det har nu gått ett drygt år sedan avtalet mellan Bibsam och det helt dominerande förlaget inom sektorn, Elsevier, sas upp. Det innebär att tillgången till vetenskapliga artiklar inte längre är lika omfattande som den var före den 1 juli 2018. Det här skapar problem för forskare inte bara på KI utan generellt i Sverige. Men som jag skriver i min tidigare blogg: det här är en viktig markering. Nu pågår det förhandlingar om ett nytt avtal och resultat kan förväntas i när framtid.
Betydligt större
Den här frågan är dock egentligen betydligt större än “bara” ett avtal mellan två parter. I själva verket handlar det om något så grundläggande som tillgång till data och kunskap. Jag har skrivit det tidigare här på bloggen: För mig är det väsentligt att forskningsresultat ska vara tillgängliga och öppna för alla att ta del av utan kostnad. Det är ett grundfundament för hela forskningens idé. Samtidigt finns det naturligtvis komplicerande faktorer. Publiceringsprocessen är inte gratis. Det finns praktiska hinder som sekretess, upphovsrätt och betalväggar. Olika vetenskapliga tidskrifter har olika tyngd och innebär därmed olika genomslag, trovärdighet och status för publicerat vetenskapligt arbete.
I den ideala världen bör vi sträva efter att hitta den perfekta kombinationen mellan öppen och gratis tillgång till vetenskaplig information och den enskilda forskarens rättighet och frihet att publicera sig där hon eller han önskar. Vi behöver hitta en hållbar lösning på denna ekvation. Här har vi en utmaning.
En serie texter
Karolinska Institutets universitetsbibliotek, KIB, arbetar mycket engagerat och aktivt med den aktuella frågan om öppen tillgång till vetenskaplig information, open access. Universitetsbibliotekets medarbetare Henrik Schmidt inleder nu publiceringen av en serie texter som ska belysa frågan om tillgänglighet utifrån olika perspektiv. Artiklarna bygger på de rekommendationer för omställningen till ett öppet tillgängligt vetenskapligt publiceringssystem som Kungliga biblioteket tagit fram på uppdrag av regeringen. Den första artikeln ligger på KI:s webbplats och har rubriken Öppen tillgång till vetenskapliga publikationer – meritvärdering.
Jag rekommenderar alla som är intresserade av den här viktiga frågan att följa KIB:s fortsatta publiceringar.
0 comments