Svensk lansering av rapport från WHO:s oberoende panel för pandemiberedskap

2021-09-30

I dag lanserades på KI och för första gången i Sverige rapporten från WHO:s panel för pandemiberedskap, Independent Panel for Pandemic Preparedness and Response. Rapporten presenterades av Anders Nordström, Sveriges ambassadör för global hälsa och chef för sekretariatet som bistått pandemipanelen. Presentation följdes av frågor från två av våra studenter och en debatt med företrädare för Region Stockholm och de myndigheterna som har haft ansvar för hanteringen av pandemin – FoHM, MSB, Socialstyrelsen. Dessutom deltog Anna Mia Ekström och Johan von Schreeb, båda professorer vid KI, i debattpanelen.

Det var närmast symboliskt att seminariet delvis kunde hållas “fysiskt” och att vi höll till i Wallenbergsalen i Nobel Forum – i den sal där tillkännagivandet av årets Nobelpristagare i fysiologi eller medicin kommer att ske kl 11.30 på måndag.

Tre frågor

I min inledning till seminariet adresserade jag främst tre diskussionsfrågor till panel och övriga deltagare:

Vilka råd, rekommendationer och slutsatser i panelens rapport har störst relevans för hur vi har hanterat och bör hantera kriser här i Sverige?
Vad kan och bör bli bättre nästa gång?
Hur ska vi nästa gång undvika att ojämlikheten ökar som en följd av en större hälsokris och att sårbara och utsatta grupper drabbas speciellt hårt?

Anders Nordström underströk att världen inte var beredd på en pandemi, trots att det verkligen inte saknades varningar. Han påpekade också att virus rör sig snabbt i motsats till våra samhällens legala och organisatoriska hastighet. Det var alldeles för mycket “vänta och se” och det tog för mycket tid innan världen klarade av att samla sig till ett svar – i den mån världen faktiskt gjort det på ett samlat och samordnat sätt.

Nytta och lärdom

Den diskussion som sedan följde, präglades av både självkritik och vikten av att vi faktiskt drar nytta och lärdom av det vi nu upplever i en kris – en kris som världen faktiskt fortfarande befinner sig i även om Sverige nu har tagit bort de flesta restriktionerna.

Det finns många anledningar att återkomma till de här frågorna. Kunskap, medvetenhet och beredskap inför nästa globala hälsokris får inte trängas undan eller hamna i skuggan när världen nu sakta verkar hämta sig från den här pandemin. Vi måste använda det momentum vi nu har och inte bara ”build back better” utan ”build back fairer”. KI:s nya virtuella center, Health Emergency and Pandemic Science Center, är beredd att hjälpa till med båda forskning och utbildning. Centret är baserat på den kompetens som utvecklats över flera decennier och inte minst under den här krisen: igår mottog jag en bibliometrisk analys som visar att KI:s forskare – i samarbete med Region Stockholm – har publicerat över 700 artiklar om covid-19 sedan WHO proklamerade att pandemin var ett faktum den 11 mars 2020.

Engagerad diskussion

I slutet av dagens möte blev det en engagerad diskussion om styrning, förvaltning, resurser och organisation utifrån en idé som panelen lyft om en nationell “pandemigeneral”. Denna diskussion lär fortsätta, inte minst när vi får ta del av coronakommissionens andra betänkande om en månad.

På många sätt var dagens seminarium lite av en tjuvstart på diskussionen som kommer när det här betänkandet publiceras. Den första betänkanden kom redan i december förra året och fokuserade på äldreomsorgen. Den innehöll en hel del kritik t ex kring brister och oklarheter gällande organisation, ansvarsfördelning, rutiner, resurser och kompetens. Sammantaget ledde det här till att många av våra sköra äldre drabbades svårt av pandemin. Sverige sticker ut i statistiken när det gäller drabbade äldre jämfört med våra nordiska grannländer.

Många punkter

Delredovisningen som ska lämnas senast den 31 oktober 2021 ska fokusera på de här punkterna:

Virusets spridning till och inom Sverige
Åtgärder för att begränsa smittspridningen
Hälso- och sjukvårdens förmåga att hantera virusutbrottet
Provtagning och smittspårning
Begränsning av inverkan på samhällsviktig verksamhet
Åtgärder för att lindra konsekvenserna för enskilda individer
EU och internationell samverkan
Det konsulära arbetet
Det offentligas samarbete med näringslivet och civilsamhället för att hantera virusutbrottets konsekvenser
Digital omställning, utbildning och forskning
Kommunikationen med anledning av virusutbrottet

Mycket att undersöka, analysera och redovisa med andra ord, och jag utgår ifrån att kommissionens andra rapport kommer att väcka stor uppmärksamhet. En av de ovan nämnda punkterna handlar om hur Sverige agerat gentemot EU och i övrig internationell samverkan. Frågan är viktig ur flera aspekter. Att allvarliga hälsohot som pandemier är gränsöverskridande och internationella ligger i själva definitionen av begreppet. Inga virus gör halt vid en nationsgräns. Inte ens politiskt eller geografiskt mycket isolerade länder kommer undan smittspridningen. Därför är internationell samverkan och samordning ytterst viktigt. Vi är i en pandemi tillsammans och vi tar oss ur en pandemi tillsammans.

Lär återkomma

Det ska bli mycket intressant att se hur kommissionen kommer att bedöma Sveriges insatser på den internationella pandemiarenan. Jag lär återkomma i frågan när delbetänkandet är redovisat.

Stort tack till alla som medverkade till att genomföra det här viktiga seminariet. Både ni “bakom scenen” och ni som framträdde på densamma.

Jag vill särskilt tacka moderatorn Nina Rawal, huvudtalare Anders Nordström och paneldeltagarna Britta Björkholm, Folkhälsomyndigheten, Thomas Lindén, Socialstyrelsen, Svante Werger, MSB, Irène Svenonius, Finansregionråd Region Stockholm, Anna Mia Ekström och Johan von Schreeb, professorer vid KI. Samt de studenter som ställde insiktsfulla och viktiga frågor inledningsvis.