Mitten av utvecklingspsykologin
Börjar beta av uppgifterna som ligger parallellt med tentaplugget och föreläsningarna. Har haft genusseminarium och diskussionsklubb. Bra och givande delar båda två, men ändå lite skönt att bocka av. Nu är det fokus på föreläsningar och forskningsfördjupning fram till december. (Hur sjukt att det är december så snart förresten?) Tempot känns behagligt och det vi lär oss känns greppbart och spännande.
På tal om att tempot känns bra och inte övermäktigt så kommer jag åter igen in på det där med att nöja sig och inte pressa gränserna till max. Dagligen befinner jag mig i en miljö där kalendrar är fulla och tiden dyrbar. Därför är det, för mig och säkert många andra, så extremt viktigt att kunna ha luckor en helt vanlig dag. Som idag. Jag somnade sent igår och hade ändå tänkt gå upp tidigt – kunde ju träna, plugga, läsa, pyssla, blogga, diska eller lite vad som. När klockan ringde la jag mig istället på soffan, sov två timmar till, åt långfrukost, kollade Nyhetsmorgon och bara var. Till en början panik i kroppen – men sen en stor klapp på axeln. Så. Jäkla. Rätt.
Och jag vet. Det är ingen stor sak. Att ta en förmiddag off. Egentligen är det verkligen ingen grej. Men hur litet det än tycks vara så blir det för mig en övning i att bara vara. En påminnelse om att livet är mer än att göra listor och produktiva minuter. För livet är ingen tävling. Ingen kamp mot klockan. Många pusselbitar är viktiga – men ibland får en välja vart energin ska gå och vart energin ska hämtas in.
Så idag när jag haft min lugna förmiddag var det dags att gå till skolan och hålla i event för Klimatföreningen. Bjöd på godis, samlade in information angående hur återvinningen uppfattas på skolan, informerade om nästa event (PYSSELEVENT!!) och gav råd inför att tänka till innan Black friday drar igång. Tyvärr ganska folktomt i skolan (men sök upp KF – Klimatföreningen på Karolinska institutet på Facebook och gilla oss!!) men fick härliga timmar efter eventet med snack och mys med fina vänner. Också en så extremt viktig pusselbit.
0 kommentarer