Nu måste vi reflektera över våra internationella samarbeten

2022-03-03

I går uppmanade regeringen, via utbildningsminister Anna Ekström, att kontakter och samarbeten mellan svenska lärosäten och statliga institutioner i Ryssland och Belarus omedelbart upphör och att inga nya kontakter eller åtaganden initieras. Det betyder inte att individuella kontakter forskare emellan ska upphöra ”per automatik”. Regeringen utgår ifrån att lärosätena försäkrar sig om “att eventuella individuella kontakter och samarbeten verkligen är lämpliga utifrån nationella och europeiska politiska ställningstaganden”.

Det är tråkigt att vi har kommit i en situation där den här typen av sanktioner mot akademiskt samarbete anses nödvändiga. Men som statlig myndighet ska Karolinska Institutet självklart följa uppmaningen.

För KI:s del betyder det i praktiken främst att vi i förtid avslutar ett universitetsövergripande MOU-avtal (Memorandum of Understanding) med ett statligt ryskt universitet. Avtalet löper ut i juni, men vi har nu sagt det upp direkt som en konsekvens av regeringens uttalande. Dessutom har KI:s prefekter fått i uppdrag att se över om det finns några avtal på institutionsnivå av liknande karaktär.

Reflektera

Samtidigt som vi ska vi följa uppmaningarna från regeringen måste vi, som universitet, reflektera över vad olika former av insatser, åtgärder och sanktioner kan betyda utifrån ett principiellt plan och ur ett längre tidsperspektiv. Vilka konsekvenser kommer de här sanktionerna att få och hur ska vi navigera på sikt i en värld präglad av krig, konflikt och politiska spänningar? Vi måste tolka regeringens uppmaning på ett ansvarsfullt sätt och med helhetsperspektiv som grund. Det gäller att hitta balansen mellan vår roll som myndighet och vår roll som ett fritt och autonomt universitet.

Att hitta den balansen är inte lätt i normala sammanhang. I en upprörd och stressad krigssituation är det ännu svårare. Det är därför det är så viktigt att vi faktiskt också, mitt i allt detta, tar oss tid att reflektera över vad vi gör, innan vi gör det.

Viktiga perspektivet

På utbildningsministerns presskonferens i onsdags deltog också Hans Adolfsson, vice ordförande för Sveriges universitet och högskoleförbund (SUHF) och Sven Stafström, generaldirektör för Vetenskapsrådet. Båda uttryckte sitt stöd till regeringens och ministerns uppmaningar, men framförallt Hans Adolfsson tog upp det viktiga perspektivet att skilja på officiella samarbeten med statliga institutioner och de samarbeten som finns mellan enskilda forskare och mellan forskargrupper. Det här är en central princip för mig och för KI.

Att bryta all samverkan kring forskning och högre utbildning, och att använda akademin som ett medel för att uppnå olika politiska mål (om än vällovliga), är riskabelt ur flera aspekter. Det handlar bland annat om vikten av akademisk frihet och institutionell autonomi och om att vi måste vara konsekventa i att hävda akademins ställning gentemot den trend mot ökad extern styrning som vi kan se i vår omvärld. Det är viktigt att särskilja på individuella samarbeten och formella avtal mellan statliga institutioner, något som statsrådet också tog upp under presskonferensen.

Vi måste komma ihåg att många av våra ryska kollegor är kritiska mot regimens beslut att angripa Ukraina och lär behöva stöd om de tvingas fly, något som bl a organisationen Scholars at Risk har tagit upp.

Den som vill läsa mer om riskerna med att använda akademin som ett politiskt maktmedel kan gå in på det blogginlägg jag publicerade förra veckan och som skrevs strax före angreppet mot Ukraina och före ministerns tal om sanktioner.

Från fall till fall

Sammanfattningsvis är det viktigt att vi inte fattar ett generellt beslut att upphöra med alla samarbeten vi har med Ryssland när det gäller enskilda forskningsprojekt, baserat på kontakter mellan individuella forskare. Det måste göras en bedömning från fall till fall, där kriterierna ska vara sådant som t ex ifall utfallet av forskningen på något sätt kan användas eller utnyttjas av den ryska staten i den nu pågående aggressionen eller att det finns potentiella politiska säkerhetsaspekter som kan påverka samarbetet.

Just frågor som rör t ex informationssäkerhet, felaktigt utnyttjande av känslig forskningsdata och att bli utsatta för desinformation är frågor som vi alltid måste vara extra observanta på i tider av konflikt och krig.

Pratade med kollega i Kiev

I går pratade jag i telefon med min rektorskollega Iurii Kuchyn vid Bogomolets Medical University i Kiev. Han berättade att situationen i landet och i huvudstaden är ansträngd, men att det finns en stenhård övertygelse bland befolkningen om att kämpa och agera mot det ryska angreppet så långt det bara går. Han är djupt tacksam över det stöd och den sympati som når Ukraina, inte minst från kollegor inom akademin världen över. Vi kommer fortsätta hålla kontakt.

Detta om stöd är viktigt att reflektera över. Det är lätt att ropa efter sanktioner av olika slag eller andra insatser riktade mot Ryssland och Belarus i det här läget. Många av dessa åtgärder är båda självklara och angelägna så länge de träffar rätt. Men minst lika viktigt är att diskutera vad vi kan göra för att stödja Ukraina i det här fallet. Att hitta den optimala fördelningen mellan sanktioner mot angriparen å ena sidan och tydligt stöd till den som är angripen å andra, ger sammantaget de bästa förutsättningarna att stoppa det här vansinniga och orättfärdiga kriget.

Inte tveka

Vi ska inte tveka att agera i akutläget, men det vi gör måste vara långsiktigt hållbart. Jag menar att alla, inklusive våra myndigheter och politiker, behöver vara medvetna om vilka konsekvenser som kan bli följden av att använda akademin som maktmedel.

Med anledning av den här diskussionen kommer vi att arrangera ett internt webb-seminarium den 14 mars kl 17-18: Academic collaborations in a time of war, conflicts, and political tensions. Här får vi anledning till att reflektera över våra internationella samarbeten i tider präglade av konflikter och krig. Ta kontakt med Karin Ekström om du är intresserad av att delta.

KI har publicerat intern information på webbplatsen om regeringens uppmaning och vad det innebär i praktiken för KI.