Studentbloggen

Hej allesammans, idag är det dag 5 och sista delen av bloggens serie om ett fiktivt patientfall. Idag är jag här för att presentera min del, psykologens roll, i omhändetangandet av vårt patient Birgit.

Notera att detta endast är en relativ ny students synvinkel och eventuella lösningar till Birgits situation och att detta patientfall är fiktivt, det är således påhittad och har inte inträffat på riktgit.

Jag rekommenderar att du först tar en titt på patientfallet innan du läser vidare detta inlägg. Nedan länkar jag till bland annat patientfallet, vilket ni hittar i introduktionen, men också de andra yrkens roller inom vården som också bidrar till Birgits återanpassning till ett verksamt liv.

• Del 1: Introduktion 
• Del 2: Sjuksköterskans roll
• Del 3: Läkarens roll
• Del 4: Arbetsterapeutens roll
• Del 5: Psykologens roll

Som psykolog finns det flera olika sätt man kan hjälpa Birgit med, en patient som lite kortfattat har förlorat sin macke och har med tiden även förlorat motivationen för livet. 

Att förlora en nära och kära kan vara otroligt smärtsamt och svårt för en att hantera själv. Jag som psykolog försöker därmed bidra med ett så säker och trygg miljö som möjligt så att min patient kan enklare hantera och bearbeta sin sorg. En stödjande miljö kommer hjälpa patienten att fult ut dela sina inersta tankar och känslor! 

Första träffet

Idag ska jag få träffa Birgit för första gången. Under vår första möte kommer jag försöka lära känna henne och försöka få ett inblick av situationen hon beffiner sig i. Birgitta kommer att få svara på vissa frågor om hennes nuvarande sittuation, hennes bakgrund och vi kommer tillsamans försöka komma fram till vad och hur hon kommer komma över detta! 

Validera patientens känslor

Birgit har förmodligen en rad komplexa känslor just nu, inklusive sorg, ilska, skuld, förvirring mm. Som psykolog validerar jag hennes känslor och försöker att få patienten att förstå att dessa känslor och det hela hon upplever just nu kan kännas väldigt tungt men att det är en normal del av sorgeprocessen som hon måste gå igenom för att sedan kunna släppa sorgen! 

Pendlingsmodellen

Jag introducerar pendlinsmodelllen till Birgit som lite kort innebär att man växlar mellan två olika aspekter av sorg, nämligen att förhålla sig mellan att tillåta ens själv att uttrycka sin sorg och att stänga av sorgen och ägna sig åt distraktioner istället. Några exempel på ett tillfällig distraktion kan vara att byta plats på möblerna hemma till hennes nöje, skapa nya relationer eller förstärka sina redan befintliga relationer med människor som hon hade kontakt med innan hon förlorade sin partner, och som hon förmodligen har försummat senaste tiden.

Återbygga patientens identitetkänsla

När man förlorar en partner kan det oftast kännas som att man har förlorar en del av sin egen identitet. Därför är det extremt viktigt att även jobba med Birgits identitetskänsla. Detta gör jag som psykolog genom att hjälpa henne utforska bland annat hennes egna värderingar, intressen samt sina eventuella framtida mål i livet. 

När jag och patienten har fått en bild av hennes mål i livet kan vi även jobba med hennes motivation att uppnå dessa mål. Detta kommer jag göra med KBT (Kognitiv Beteende Terapi) som är en form av terapi som fokuserar på att ändra patientens negativa tankemönster och beteenden genom att hjälpa patienten att ersätta de istället med mer realistiska och positiva tankar. För att uppnå detta kommer jag använda mig av små belöningar som kan vara uppmuntrande för patienten att känna sig mer motiverad och förhoppningsvis att fortsätta arbeta mot sina mål.  Det är även viktigt att att ta en sak i taget och skapa hanterbara delmål så att patienten kan uppmuntras att fortsätta arbeta mot de.

Utveckla patientens hälsa

Sist men inte minst arbetar jag även med patientens utveckling i hälsosamma hanterinhamekansmer såsom meditation, journalföring, fysisk träning eller att även nå ut till patientens vänner och familj för stöd om patienten samtycker! Beroende på patientens behov kommer jag dessutom försöka förse henne med resurser och remisser till andra professioner som kan stödja patientens tillväxt genom sorgeprocessen. Detta kan exempelvis vara en arbetsterapeut, fysioterpauet eller en dietist för att hjälpa Birgit med att förbättra hennes kost. Detta med tanken att ens psykiska hälsa påverkas av en sammanstälning av olika faktorer inklusive ens kost. Om Birgit börjar får en balanserad och hälsosam kost kommer det resultera till främjandet av hennes psykiska hälsa också! Om jag dock ser att Birgits är i behov av medicinering kommer jag skicka min patient vidare till en psykiatriker istället, för att hon ska kunna få den hjälp hon behöver.

I slutändan är allas upplevelse av sorg unik, och de specifika strategier som psykologer använder beror på patientens individuella behov. Men genom att tillhandahålla ett stödjande och medkännande miljö, validera patientens känslor och hjälpa patienten att utveckla copingstrategier, kan man en psykolog hjälpa sin patient att navigera sorgens långa resa och börja hitta sin väg framåt för att kunna blomstra till sin fulla potential igen!