Studentbloggen

Idag ska vi prata om beteendeförändring, en process som kan vara både utmanande och berikande. Många gånger har jag hört människor säga att det är enkelt – om man verkligen vill ändra sitt beteende, är det bara att göra det. Men tyvärr är verkligheten inte alltid så svartvit. Under mina studier inom hälsopsykologi har jag lärt mig att det finns många faktorer som påverkar våra beteenden och vår förmåga att förändra dem. Det handlar inte bara om att ha en stark vilja eller önskan att förändra, utan också om att skapa en miljö som stödjer det önskade beteendet, identifiera och hantera hinder längs vägen, samt ha konkreta planer och strategier för att uppnå våra mål.

Just nu befinner jag mig i T4 i kursen Hälsopsykologi, där vi genomför våra egna beteendeförändringar för att lära oss processen och sedan kunna hjälpa andra att göra liknande förändringar i vår framtida yrkeskarriär. 

Här är några viktiga begrepp och tekniker som vi har lärt oss:

1. Registrering

Ett viktigt första steg i resan mot att förändra ens beteende är att noggrant registrera och reflektera över sina handlingar. Att använda registrering som en del av beteendeförändringen är betydelsefullt av flera anledningar. Genom att noggrant registrera ens beteende får man en helhetsbild av situationen. Detta bidrar till en djupare förståelse av hur vi agerar och reagerar i olika situationer, vilket i sin tur påverkar våra beteenden i önskad riktning. Registrering ger oss också möjlighet att utvärdera effektiviteten av våra planer och strategier. Om vi upptäcker att det inte går som förväntat, kan vi göra justeringar och förbättra vår plan för att nå våra mål. Å andra sidan, om vi ser att vi gör framsteg, kan registreringen ge oss en känsla av framgång och motivation att fortsätta arbeta mot våra mål.

Exempel: Jag bestämde mig för att öka min fysiska aktivitet och valde därmed att använda min almanacka för att hålla koll på de dagar jag tränade varje vecka. Genom att göra detta kunde jag tydligt se mönster i mitt beteende och hur det påverkade mig. Att se kryssen på dagar då jag tränade blev också en sorts bekräftelse och motivation för mig att fortsätta på den inslagna vägen mot en hälsosammare livsstil. Det blev en påminnelse om att jag tog små steg i rätt riktning varje dag och det hjälpte mig att hålla fokus på mina mål.

2. Beslutbalans

Här väger man de positiva och negativa aspekterna av att fortsätta med det nuvarande beteendet jämfört med att göra förändringar. Detta kan hjälpa en person att tydligare se konsekvenserna av sina handlingar och att överväga vilka alternativ som är mest gynnsamma för deras långsiktiga välbefinnande. Om man inte använder sig av beslutbalans blir det svårt för individen att tydligt se framför en nackdelarna och fördelarna med sitt beteende, eftersom man oftast överväger en av dem.

Exempel: Så här såg min beslutbalans ut:

3. Målformulering och planering

Ytterligare en viktig steg till att börja förändra ens beteende är att med hjälp av SMART modellen sätta upp så specifika, mätbara, realistiska och tidsbestämda mål som möjligt. Att använda en tydlig och strukturerad målformulering är värdefullt eftersom det ger en riktning och fokus på beteendeförändringen. Utan tydlig målformulering kan beteendeförändringen bli ospecifik och därmed svår att genomföra och mäta, vilket kan leda till bristande motivation.

Exempel: Jag bestämde mig för att träna tre gånger i veckan, där varje träningspass skulle vara en timme lång. Mitt mål var att hålla detta schema under en månads tid.

4. Beteendeanalys

I detta steg analyserar man vilka faktorer som påverkar och upprätthåller vårt beteende. Här försöker vi således identifiera potentiella utlösare och belöningar för att förstå varför vi agerar som vi gör. Vilket bidrar med en helhetsbild som ger oss djupare insikter i vad som ligger bakom våra handlingar. Som i sin tur gör det möjligt för oss att skapa mer effektiva strategier för förändring och interventioner.

Exempel: Så såg min beteendeanalys ut:

5. Återfallsprevention och hantering av risksituationer

Här är målet att förutse och planera för potentiella hinder och återfall i syfte att bibehålla en beteendeförändring på lång sikt. Vi identifierar således våra riskzoner och utarbetar strategier för att hantera dem. Att ha denna medvetenhet och planering ger oss verktyg och resurser för att navigera genom svårigheterna och upprätthålla våra nya beteenden. Vi kan på så sätt känna oss mer självsäkra och förberedda för att hantera de utmaningar som uppstår längs vägen.

Jag hoppas att din inställning till beteendeförändring har förändrats efter att ha läst denna blogg. Vi ses i nästa blogg 🙂

/ Daniela