Studentbloggen

I måndags hade jag en liten instagram-takeover på ki_studenter, där jag fick några frågor om logopedprogrammet samt hur plugget rent generellt är här på KI. En fråga om logopedyrket väckte mitt intresse lite extra och löd såhär… ”är jobbet ensidigt, känns som det eller är det en fördom?”

Jag svarade lite kort på denna fråga då med exempel på var man kan jobba som en logoped osv men jag tänker att det är en perfekt fråga att skriva lite mer om här. Så, vad gör egentligen en logoped? Är logopedyrket ett ensidigt arbete?

En logoped arbetar med människor i alla åldrar, som har problem med rösten, talet eller språket. En utreder och behandlar dessa svårigheter och försöker därigenom stärka individens kommunikationsförmåga. Logopeder är även experter inom läs- och skrivsvårigheter, samt sväljsvårigheter. Detta kanske absolut låter ensidigt i vissa öron men det är det så långt ifrån. En utredning skulle dock absolut kunna bestå utav samma typer av test osv, men det är olika patienter en träffar. Även om ett flertal olika patienter kan få samma diagnos kommer inte testen att ge exakt samma värden. Det är olika patienter, med olika symptom, olika fall, med olika erfarenheter. Mycket kan bli likt. Men det kommer mycket mycket sällan vara samma lika. Det gäller verkligen att se till varje enskild individs behov.

Men VAR kan logopeder arbeta då? Och mer specifikt kring VAD på just den arbetsplatsen?

• Logopedmottagning

På en logopedmottagning kan en träffa många olika patientgrupper i alla olika åldrar. Vanligast är dock att du som logoped valt att att antingen jobba med barn eller vuxna här. Men oavsett ålder kan patienter som har tal- och/eller språkstörningar, talflytstörningar (stamning), röststörningar, sväljsvårigheter eller kanske är i behov av att göra en dyslexiutredning komma hit. En hel del finns att göra här helt enkelt.

• Sjukhus

En logopedmottagning kan absolut finnas på ett sjukhus, men en logoped som arbetar på sjukhuset kan också arbeta på andra avdelningar där det exempelvis finns inneliggande patienter. Där kan en arbeta med personer som har demenssjukdomar, tal- och språkstörningar i det första akuta skedet (efter en traumatisk hjärnskada exempelvis), stroke, sväljsvårigheter för att bara nämna några anledningar. Det viktiga som alla nämner när de pratar om hur det är att arbeta på sjukhus är teamarbete. Ett fungerande teamarbete bland olika professioner när en patient är inneliggande, och har ett flertal olika saker som behöver ses över, och därmed korsar olika ansvarsområden är A och O. En logoped får därmed också en viktig roll i i hur vi exempelvis ska underlätta kommunikationen mellan patient och vårdprofession om patienten ej kan tala?

När det kommer till barn och sjukhus kan en logoped arbeta i ett LKG-team (läpp-, käk- och/eller gomspalt). LKG-team finns på sex olika centra runt om i Sverige och består av en mängd olika professioner. Bland annat, ortodontist, plastikkirurg, ÖNH-läkare (öron-näsa-hals), psykolog, för att bara nämna några.

• Rehabilitering

Inom rehabilitering arbetar logopeder med de vuxna patienter som efter att de kanske varit inneliggande på sjukhus, efter en stroke exempelvis, får språkliga svårigheter och som behöver genomgå behandling för att i största möjliga mån försöka komma tillbaka till det vanliga liv patienten hade innan. Förvärvade tal- och språkstörningar som kan komma efter en hjärnskada kan te sig på olika sätt men i många fall krävs en lång och intensiv behandling.

• Habilitering

Habilitering är till för de personer som har en medfödd, eller som tidigt i livet fått en förvärvad funktionsnedsättning. Jag har enbart varit på barnhabilitering genom min praktik men det finns självklart en vuxenhabilitering också. En funktionsnedsättning kan exempelvis handla om en autism diagnos, intellektuell funktionsnedsättning eller olika typer av rörelsenedsättningar. På habiliteringen skulle jag också säga att teamarbete är A och O. Det kan absolut finnas patienter som du som logoped ibland åker ensam till för att träffa för att prata med anhöriga om olika former utav kommunikationshjälpmedel och insatser. Men i och med att denna patientgrupp är multisjuka och kan ha ett flertal andra diagnoser och funktionsnedsättningar, är det många på habiliteringen inom olika professioner som träffar en och samma patient och som därigenom kanske åker ut och träffar patienten samtidigt, för att minska antalet besök för patienten och dess anhöriga. I ett tidigare blogginlägg har jag skrivit om vad AKK är. Ta gärna en kik på det inlägget för att förstå vad för typer av insatser som ofta är väldigt aktuella i dessa fall.

• Skola

Yrket skollogoped är fortfarande ganska nytt, det pratas inte supermycket om det men är otroligt viktigt. Som skollogoped arbetar du i skolan med barn och ungdomar som har tal- och/eller språkstörning eller läs- och skrivsvårigheter. Insatserna här handlar därmed om att förbättra barnens kommunikationsförmåga. Det skulle också kunna handla om kompenserande och stöttande åtgärder såsom bildstöd, alternativa verktyg eller TAKK (tecken som alternativ kommunikation), som jag vet används väldigt flitigt inom förskolan numera. En skollogoped kan också delta och vara med och utveckla en mer lättillgänglig lärmiljö rent språkligt och även utbilda övrig skolpersonal kring språkutvecklingen och hur en språkstörning exempelvis kan komma att te sig allt mer och allt eftersom de språkliga kraven ökar i skolan desto högre upp i åldern barnen kommer.

Hoppas att ni känner att ni genom detta inlägg har fått lite mer koll på logopediyrket. Kom ihåg att antagningen inför hösten är öppen fram till 15 april. Ansök till logopedprogrammet så kanske vi ses på campus i höst.

Allt gott!

// Filippa, logopedstudent