Frågor och svar om psykologprogrammet

10 mars, 2020

Har samlat lite frågor och svar som jag har fått in. Vissa frågor har jag svarat på tidigare så klicka på länkarna så kan ni läsa svaren. Många av svaren är, lite tråkigt nog, det beror på. Men det är verkligen så det är. Det är många variabler som spelar in såväl om en upplever programmet som svårt, hur många timmar en lägger ner på plugget eller bästa strategierna för att klara av plugget. Kommer ni på ytterligare frågor – fortsätt ställa dessa. Jag är kontaktbar via mail och via kommentarer i bloggen.

Hur svårt är det att komma in på psykologprogrammet?

Kort kan en ändå säga att det är svårt att komma in på programmet. Det kräver höga betyg eller högt resultat på högskoleprovet. Här är antagningspoäng för höstterminen 2018 och det brukar ligga där omkring för att komma in på Karolinska Institutet.

Läkare eller psykolog? Vilket är bäst?

Får denna fråga lite titt som tätt – vilket jag tycker är spännande och OTROLIGT svårt att svara på. Jag själv tycker det verkar vara kul att läsa till läkare och kan säkert i framtiden tänka mig att plugga till även det. För egen del tycker jag dock det mänskliga beteendet är spännande såväl som att jobba i andra kontexter än just kliniskt med patientarbete. Att få mer förståelse för anatomi, fysiologi och biologi hade jag tyckt varit otroligt spännande – men jag inser också att jag hade kunnat läsa detta under en sommar eller under terminerna av rent intresse.

Så det är svårt för mig att säga vad som är bäst för just dig. Mitt tips är att skugga en student på både läkarlinjen och psykologlinjen samt att luska lite i vad du vill göra efter studierna.

Vilka kurser läser ni?

Nedan är en lista på samtliga kurser (som det nu ser ut) som en läser på psykologprogrammet. Om du klickar dig vidare så kan du läsa mer om respektive kurs. En termin är 30 hp så beroende på hur långa kurserna är så kommer olika terminer såklart ha olika antal kurser.

Introduktion till psykologi (7,5 hp)
Grundläggande biologi (7,5 hp)
Experimentell psykologi (15 hp)

Kognitiva processer (15 hp)
Socialpsykologi (15 hp)

Differentiell psykologi (15 hp)
Utvecklingspsykologi (15 hp)

Hälsopsykologi (7,5 hp)
Klinisk psykologi 1 (22,5 hp)

Preklinisk integration (4,5 hp)
Samhälle och hälsa (4,5 hp)
Vetenskapsteori (3hp)
Psykologarbete bland barn och ungdom (6 hp)
Arbets- och organisationspsykologi 1 (12 hp)

Arbets- och organisationspsykologi 2 (7,5 hp)
Valbar period (sammanlagt 22,5 hp)

Klinisk psykologi 2 (25,5 hp)
Självkännedom och kliniska färdigheter (4,5 hp)

Statistik och metod (4,5 hp)
Psykologpraktik (19,5 hp)
Klinisk metod inom psykologiområdet (6 hp)

Psykologiska behandlingsmetoder inklusive psykoterapi (30 hp)
Examensarbete i psykologi (30 hp)

Hur svårt är det att klara kurserna?

Här har jag skrivit om hur svårt programmet är och här har jag skrivit hur en ska klara en svår kurs.

Hur högt tempo är det i skolan?

Lite återkopplat till frågan ovan såklart. Tempot är olika högt i perioder. Ibland högre och ibland lägre – men tycker mig alltid ha något att göra och det är extremt sällan vi skulle ha en ledig halvdag där inget är tänkt att vi ska göra. Såklart kan en själv vara flexibel och som i mitt fall så skarvar jag med viss tid i skolan på grund av jobb – men överlag skulle jag säga att en behöver lägga nästan heltid för att klara studierna. I alla fall heltid i den bemärkelsen att viss tid också försvinner till att vara oeffektiv, rörig och ha pauser.

Hur mycket behöver en plugga?

Här har jag skrivit ett inlägg om hur mycket jag pluggar och lite tankar kring det. Och kom ihåg att en utöver att plugga behöver göra annat för att orka med. Här har jag skrivit ett inlägg om detta.

Hur ser en vanlig vecka ut?

En vanlig vecka ser olika ut från vecka till vecka. Här har jag skrivit lite om hur en dag ser ut.

Hur mycket tid är en i skolan?

Detta beror återigen på från kurs till kurs och dag till dag. Vissa kurser innehåller mycket föreläsningar och vissa kurser innehåller mycket som är obligatoriskt. Detta medan vissa kurser innehåller mycket självstudier och inte något alls som är obligatoriskt. Själv brukar jag gå på samtliga föreläsningar och är därför en hel del i skolan. Jag uppskattar verkligen föreläsningar och ser det som ett bra tillfälle att lära sig.

Är det mycket obligatoriskt?

Som sagt ovan är det olika på olika kurser. Statistikkursen vi läste för någon månad sen innehöll inget obligatoriskt moment – mer än att lämna in inlämningar och skriva en tenta – medan kursen i klinisk psykologi 2 som vi läste strax innan statistiken innehöll otroligt mycket obligatoriskt.

Hur ska en tänka gällande studieteknik?

Här har jag skrivit lite om vad Björn gav för tips gällande studieteknik. Mina egna tips är följande:

Planera upp plugget i början av kursen. Se vad som kommer att hända, inlämningar, tentor, grupparbete. Få överblick över kursen.
Gå på föreläsningar och ta anteckningar för att hänga med. Om du har tid och möjlighet – skumma vad föreläsningen kommer att handla om genom att exempelvis kolla rubriker i en bok eller kolla översiktligt på presentationen som föreläsaren kommer använda sig av.
Plugga på en plats och med ett umgänge som underlättar för dig. Pluggar du bäst på skolan? Sitt där! Pluggar du bäst hemma? Sitt där! Pluggar du bäst själv? Sitt själv! Pluggar du bäst med andra? Styr upp och sitt med andra!
Gör mindmaps över föreläsning eller kurs för att få en repetition på vad du lärt dig samt använd inför tentaplugget.
Öva på gamla tentor – kanske inte fastnar för evigt men att traggla gamla frågor har varit ett bra verktyg för att jag ska kunna veta vad jag kan förvänta mig att kunna på tentan (och förhoppningsvis till framtiden också!).

Hur ser klassen ut? Ålder, kön och etnicitet?

Klassen jag går i är relativt heterogen. Skulle säga att de flesta är mellan 25 och 30 år, de flesta har ursprung i Sverige och de flesta är kvinnor. Dock finns det yngre och äldre i klassen, folk med olika bakgrund och olika situation i livet idag. Kan tycka att det hade varit kul och gynnsamt med en mer spridd skur av personer – samtidigt som jag vet att de höga intagen, att programmet är på svenska och att en viss personlighet kanske uppskattar och vill läsa psykologi gör att vi är en relativt liknande grupp av människor.

Är det bra sammanhållning i klassen?

Jag tycker klassen är himla mysig och snäll. Trots att jag har min klick av personer som jag allt som oftast hänger med så skulle jag absolut kunna hänga med andra personer. I klassen har vi en Facebookgrupp där vi ofta hjälps åt om något är oklart inför en inlämning eller tenta och där folk delar med sig av sammanfattningar och förklaringar till saker och ting – en riktig guldgruva med fina personer. Efter grupparbeten eller liknande slås jag ofta över hur många fina personer som samlats i klassen och skulle vilja hänga mer med i princip allihop!! Det glädjer mig att så många fina människor ska ut och jobba med just människors hälsa och välmående.

Vilket språk är psykologprogrammet på?

Programmet är på svenska och en ska kunna/lära sig svenska för att gå på programmet. Vissa föreläsare föreläser på engelska, någon enstaka kurs är helt på engelska (för att vi ska kunna ta emot utbytesstudenter) och mycket litteratur är på engelska – men annars är det svenska som gäller.

Har KI någon typ av studentliv?

Det finns visst studentliv, men detta är inte så som en tänker studentlivet i Linköping, Lund eller Uppsala. På KI är det i mindre skala och en får själv söka upp saker på ett annat sätt. Men det finns saker att engagera sig i, det gäller bara att vara framåt och söka istället för att sitta och vänta på att någon ska dra med en. Här kan du läsa mer om studentlivet på KI och se vad du kan engagera dig i.

För egen del saknar jag inte mer fester och liknande. Jag gissar att jag skulle uppskattat ett mer galet studentliv första året eller om jag vore yngre – men nu är jag nöjd med att kunna gå på fester på universitetet kanske en eller två gånger per termin. Stockholm bjuder på hur mycket aktiviteter som helst utanför skolan och jag tycker därför det blir en bra balans att vara med i studentliv och i Stockholmspuls.

Vilken har varit din favoritkurs?

Jag uppskattade verkligen grundläggande biologi, socialpsykologi, kognitiva processer, hälsopsykologi, samhälle och hälsa och faktiskt preklin-kursen. Det har gett förståelse och kunskap som jag tycker är otroligt spännande! Och på riktigt tycker jag många, många andra kurser också har varit väldigt roliga. Med andra ord tycker jag det mesta har varit kul. För mig krisade jag lite när jag började år fyra och undrade varför jag valt psykologprogrammet. Detta då vi skulle omsätta det vi lärt oss i praktiken och jag fortfarande inte är helt säker på att jag är sugen på att jobba kliniskt. MEN som många påmint mig så går det göra så mycket annat än kliniskt och efter att ha kommit ut på praktik inser jag att det ÄR spännande att jobba kliniskt också.

Vilken har varit din tyngsta kurs?

Statistikkurserna är kluriga tycker jag. De har varit kluriga på så sätt att mitt självförtroende får sig en törn varje gång, haha. När jag läser och läser och kämpar och kämpar och ändå inte förstår – då är det lite tungt minsann! Annars tycker jag kurser med extremt många moment samtidigt är klurigt. När grupparbete, tenta, inlämningar och annat ska kombineras. Det blir lätt rörigt för mig.

Kan en jobba samtidigt som en pluggar?

Ja men det tycker jag absolut att en kan! Såklart spelar det roll var du jobbar och hur du pluggar. Men mer om detta kan du läsa om här.

Hur räcker CSN?

Här kan du läsa om hur CSN kan räcka lite längre. Har du fler tips? Hojta gärna!

Har även fått frågor om vad en kan bli efter utbildningen och det är ju väldigt relevant, så det kommer som ett separat inlägg. Så häng med så kan du läsa mer om vilka dörrar som öppnar sig och hur jag tänker om framtiden som psykolog! Och vill du läsa lite mer om hur jag tänkte när jag valde psykologprogrammet, kan du läsa det här.

Och något annat som är kul att klura på är fördomar som finns om psykologer och psykologstudenter. Då det finns så mycket att prata om så kommer det i ett separat inlägg även det.