Patientfall 4: Arbetsterapeutens roll

mars 23, 2023

Hej hej! Frida heter jag och går just nu termin 5 på arbetsterapeutprogrammet
Några av er känner kanske igen mig från vårt studentkonto på Instagram @ki_studenter och TikTok @karolinskainstitutet men idag så har jag fått äran att vara en gästbloggare!

I studentbloggaren Betüls tidigare inlägg presenterades ett fiktivt fall om en kvinna med höftfraktur. Jag kommer ge en students inblick i hur en arbetsterapeut hade kunnat hjälpa just henne.
Birgit träffar en arbetsterapeut under rehabilitering efter höftledsoperationen. Det första arbetsterapeuten gör är en inskrivningsintervju där detaljerade frågor om hennes bostad och hur hennes vardagssituation ser ut. Som arbetsterapeut så läser du anamnes och inskrivningsorsak i journalen men frågar ändå patienten alltid om information som behövs, även om den redan finns i journalen.

Om bostaden vill en arbetsterapeut veta om Birgit har ett badkar eller dusch, hur många våningar och om de är flera så om det finns hiss i huset, om det är plant till porten eller ej, om det finns trösklar i hemmet, om vilken typ av säng hon har (om det är en vanlig plan säng, om den har höjbar huvudände eller om det är en vårdsäng helt enkelt.), om hon har flera gånghjälpmedel inomhus än rollatorn, och om det finns några stödhandtag i bostaden.

För vardagssituationen vill arbetsterapeuten veta om hon bor ensam, har hemtjänst, om hon självständigt sköter personlig hygien och toalettbesök, lagar mat, tvättar, städar, och sköter inköp.
Efter inskrivningsintervjun så har arbetsterapeuten en bra anamnes och går då vidare till en arbetsterapeutisk bedömning. I Birgits fall så skulle jag använda ett bedömningsinstrument som kallas för Sunnaas ADL index där ADL står för Aktiviteter i Dagliga Livet. Då observerar man patienten i utförande av olika grundläggande vardagsaktiviteter såsom att kommunicera med andra (inklusive hantering av mobil), gå på toaletten, duscha, äta, förflytta sig, sköta av/påklädning med mera. Dessa observationer görs ofta i samråd med annan vårdpersonal på avdelningen såsom undersköterskor när patienten ska duscha, äta eller klä på sig på morgonen och fysioterapeuter när patienten ska förflytta sig eller gångträna på avdelningen.

Efter intervju, observation och bedömning så sätter arbetsterapeuten mål i samråd med patienten och implementerar åtgärder i relation till målet. I Birgits fall så skulle förskrivning av hjälpmedel vara i ordning då hon kommer ha vissa rörelserestriktioner under rehabiliteringstiden. Dessa hjälpmedel kan vara till exempel griptänger i olika längder, strumppådragare för att underlätta påklädning, förhöjningsklossar på säng, soffa och bord om dessa är besvärligt låga, en duschstol eller en badkarsbräda för att underlätta duschmoment hemma, en toalettstol med handtag och förhöjning, och förhöjningsdynor för att sitta på vid t.ex. köksbordet.

Om Birgit behöver en omfattande bostadsbedömning för att eventuellt kunna ansöka om bostadsanpassning för borttagning av besvärliga trösklar eller badkar och då montering av duschkabin eller ramp, en stolhiss, stödhantag så skickar vi en remiss till en arbetsterapeut på en hemrehabiliteringsmottagning.

Om Birgit har en kognitiv nedsättning, har dåligt med minnet (hon glömde ju inköpslistan och rollatorn) eller har fått en psykisk diagnos så skulle man skicka en remiss vidare till en arbetsterapeut inom psykiatrin som hjälper till med kognitiva hjälpmedel. Dessa kan vara olika tidshanteringshjälpmedel, en stor och tydlig klocka med kalender och påminnelser eller en knapp med inspelade röstpåminnelser där Birgit skulle då påminna sig själv att ta sina mediciner eller ringa sin dotter.

Så sammanfattningsvis så är det olika arbetsterapeuter från olika verksamheter som skulle kunna vara involverade i Birgits fall. Ändamålet är alltid en tillfredsställande och självständig vardag för henne.

Hoppas detta lät spännande för er som funderar på arbetsterapeutyrket! Detta är i alla fall otroligt roligt och givande att plugga på arbetsterapeutprogrammet här på KI och jag hoppas att ännu fler ansöker i framtiden.